Donald Trump är han smart eller vansinnig?

Donald Trump höll en presskonferens häromdagen där han pratadade om Abrego Garcia som blev dumpad i fängelse i El Salvador. Han hade kommit till USA som politisk flykting 2016 och fått skyddsstatus. Så här sa Donald Trump:

Abrego Garcia is an illegal alien MS-13 gang member and foreign terrorist. This comes out of the State Department and very legitimate sources. I mean, I assume I'm reading, I'm just giving you what they handed to me, but this was supposed to be certified stuff. In 2019, Garcia was issued a deportation order. Two separate judges affirmed Garcia was a member of MS-13, which is a gang that may be even worse than Tren de Aragua. It may be worse. They kill people with knives because it's more painful. Very famous for the knifing and killing of two young 16-year-old girls walking to school one day, and they sliced them up into little pieces and killed them. That's MS-13. And two separate judges affirmed, affirmed Garcia was a member of MS-13. When Garcia was originally arrested, he was wearing a sweatshirt with rolls of money pouring out, an MS-13 gang symbol that he was driving with two other known violent MS-13 gang members, two of the most violent members that we know of in the MS-13 gang of thugs. In 2022, Garcia was stopped by the Tennessee Highway Patrol, was found to be transporting seven people from Texas to Maryland, and he had no driver's license. He was driving violently. In 2020 and 2021, Garcia's wife filed for a protective order from him and said he was violent and abusive and really scary, including allegations that he punched and scratched her on the eye, left her bleeding after throwing her laptop on the floor at her, ripped her shirt, and ripped off her shorts. He then grabbed her arm, leaving very severe marks. Garcia's wife also wrote in court, at this point, I am afraid to be close to him. I just don't want to be close. I have multiple photos and videos, how violent he can be, and all of the bruises that he's left on me. She just didn't want to, couldn't get anywhere near him. This is the man that the Democrats are wanting us to fly back from El Salvador to be a happily ensconced member of the USA family. Isn't it a shame? And by the way, I've been hit pretty hard by fake shows, fake news, MSDNC in particular, where they talk about how evil I am that this man would be thrown out of our country. This man is a, according to certified statements that we get, is a very violent person. And they want this man to be brought back into our country where he can be free and to say he's a happily, you know, happily, they call him the Maryland man. He's a Maryland father. No, this is a violent person. Who they don't talk about is that wonderful angel mom who lost her daughter, who had five beautiful children, and she was killed violently, killed violently.

Vad kan man få ut av detta uttalande. Är det sant? Är det falskt? Är det delvis sant och delvis falsk? Eller vilka syften har hans uttalanden?

Det här uttalandet är retoriskt laddat, starkt känslomässigt och politiskt vinklat. Det har inslag av både affektivt språk, skrämselpropaganda, och retorisk polarisering. Låt oss analysera det från flera olika perspektiv:

🧠 Psykologisk och retorisk analys:

1. Emotionell intensitet och skrämseltaktik

• Beskrivningar som "sliced them up into little pieces", "killed violently", och "very severe marks" används för att väcka stark avsky och rädsla.
• Detta är ett typiskt exempel på affektiv retorik, där känslor används för att styra lyssnarens tolkning mer än fakta.

👉 Effekt: Lyssnaren får en bild av extrem fara och ondskefullhet. Det förstärker budskapet att personen (Garcia) inte bara är kriminell, utan en mardrömslik symbol för "vad som kan gå fel" i invandringspolitiken.

2. Upprepning och förstärkning

• "Two separate judges affirmed..." upprepas för att ge intryck av objektiv legal legitimitet.
• Namnet "MS-13" nämns flera gånger med extrema brott, för att koppla personen till det värsta tänkbara.

👉 Effekt: Skapar ett intryck av faktabaserad tyngd, även om detaljerna i presentationen är känslomässigt överdrivna.

3. Klassisk “scapegoating” (syndabock-retorik)

• Invandraren ("illegal alien") får symbolisera ett större problem: våld, gängbrott, och hot mot nationen.
• Personen blir ett retoriskt verktyg snarare än ett faktiskt individfall.

👉 Detta är typiskt i populistisk retorik: ett enskilt extremt fall används för att argumentera mot en hel grupp eller politik (i det här fallet: invandring, demokraternas politik, MSM etc).

4. Polarisering och konfrontativ stil

• Media kallas "fake shows", "MSDNC" (en hånfull lek med MSNBC), vilket undergräver deras trovärdighet.
• “They want this man to be brought back…” – they är vag, men syftar på politiska motståndare.

👉 Effekt: Skapar ett vi-mot-dem-narrativ: vi (rättfärdiga, skyddande) mot dem (naiva, onda, farliga).

🧠 Psykologiska drag hos talaren (baserat på uttalandet)

1. Hög affektreglering genom yttre projicering:

• Fokuset på våld och fara projiceras externt – hotet är utanför, från “andra”.

2. Paranoid eller misstänksam kognitiv stil:

• Misstro mot media och mot politiska motståndare är ett återkommande tema.

3. Starkt kontrollbehov och skyddsdriv:

• "Jag måste varna", "Jag måste stoppa detta" – tyder på en självbild som beskyddare eller "väktare".

4. Grandiositet och martyrskap:

• När han säger att han själv blivit attackerad för att “vilja kasta ut honom” – framställer han sig både som modig och som ett offer.

🎯 Sammanfattning

Detta uttalande är ett tydligt exempel på:

• Emotionell påverkan via skrämselretorik
• Symbolisk syndabocksstrategi
• Populistisk polarisering
• Självhävdande hjälteroll kombinerad med offernarrativ

Tonen, innehållet och stilen är typiska för retorik som syftar till att mobilisera ilska och lojalitet snarare än att övertyga med nyanserade argument.

Politisk psykologi

Då dyker vi ner i det här från perspektivet politisk psykologi, som är fältet där psykologi och politik möts – alltså hur psykologiska processer formar politiska beteenden, retorik, ideologi och maktförhållanden.

Vi utgår från uttalandet och vi tolkar det inte bara som vad som sägs – utan hur det sägs och vad det gör med mottagaren. Vi kollar på det ur flera infallsvinklar:

🧠 1. Hotkognition och affektstyrt beslutsfattande

När hotfulla eller emotionellt laddade budskap presenteras – särskilt om de handlar om våld, barn, brott eller nationell säkerhet – aktiveras amygdala snarare än prefrontala cortex. Människor reagerar mer med känsla än med förnuft.

I detta uttalande:

• Grafiska beskrivningar av våld mot unga flickor (“sliced into little pieces”)
• Hotbilder om en kriminell person som tas in i USA av “dem”

Det är ett klassiskt exempel på hotkognition: förstärk känslor → minska kognitiv analys → öka följsamhet till auktoriteter.

📌 Politisk effekt: Det minskar lyssnarens förmåga att tänka kritiskt och ökar stödet för starka, auktoritära lösningar. “Vi måste skydda oss!”

2. Authoritarian Personality Theory (Adorno m.fl.)
Det här uttalandet speglar tydliga drag från auktoritär retorik:

• Dela upp världen i “vi goda” vs “de onda”
• Betona straff och kontroll
• Idealiserad bild av lag och ordning
• Misstro mot avvikande grupper eller minoriteter

Adornos forskning efter andra världskriget visade att vissa individer tenderar att dras till starka ledare och “hårda tag” när de upplever samhället som hotat. Den här typen av retorik är psykologiskt tilltalande för den profilen.

📌 Politisk effekt: Skapar lojalitet genom att bekräfta världsbilden hos väljare med låg tolerans för osäkerhet och hög önskan om social ordning.

🎭 3. Identitetspolitik och social dominansteori

Genom att framställa invandraren som ett existentiellt hot skapas ett symboliskt “vi”: “vi amerikaner”, “vi laglydiga”, “vi som offrar våra döttrar för politikens skull”.

Detta passar in i Social Dominance Theory (Sidanius & Pratto):

• Människor tenderar att försvara sin grupps dominans.
• Eliten behåller makten genom att demonisera lägre statusgrupper (t.ex. invandrare, kriminella).

📌 Politisk effekt: Ökar stöd för exkluderande policy (t.ex. deportationer, gränskontroller) eftersom “vi” förtjänar trygghet och “de” är hotet.

📺 4. Narrativ och moralisk förenkling (Jonathan Haidt)

Haidt menar att människor inte gör politiska val baserat på fakta, utan på moraliska intuitioner. Det här uttalandet är fullpackat med moraliskt laddade berättelser:

• “Angel mom” som symbol för oskyldigt offer
• “MS-13 monster” som det onda
• “Demokraterna” som de moraliskt förkastliga som skyddar det onda

📌 Politisk effekt: Du behöver inte förstå invandringslagar – du bara känner vad som är rätt och fel utifrån berättelsen. Det stärker grupptillhörighet och fördömer “de andra”.

🧠 Sammanfattning – Politisk psykologisk profil:

AspektExempel från uttalandetPsykologisk effekt

Hotretorik

Grafiska våldsbeskrivningar

Aktiverar rädsla, ökar stöd för hårda tag

Auktoritär moral

Vi vs. dem, våld = lösning

Förstärker behovet av stark ledare

Grupptillhörighet

“Angel mom” vs. “MS-13”

Aktiverar tribalism och identitetspolitik

Känslomässig förenkling

“Han är ond, vi är goda”

Sänker kognitiv komplexitet, ökar polarisering

Här kommer en genomgång av hur väljare psykologiskt manipuleras inför ett val, baserat på forskningen inom politisk psykologi, kognitionsvetenskap och beteendeekonomi. Vi snackar inte bara om “fake news”, utan om djupa psykologiska tekniker som påverkar hur folk tänker, känner och röstar – ofta utan att de själva märker det.

🧠 1. Emotionell priming – få dig att känna, inte tänka

Hur det funkar:

Innan ett budskap levereras, sätter avsändaren tonen med känslor: rädsla, ilska, avsky, stolthet eller trygghet.

Exempel:

• Visa brottsbilder, “angel moms”, flaggviftande veteraner
• “Tänk på dina barn!” eller “De vill ta ditt land!”

Varför det funkar:

• Känslor föraktiverar tolkningen av allt som kommer efteråt.
• Folk i rädsla söker auktoritet, snabba lösningar, och in-gruppsskydd.

📌 Manipulation: Du röstar inte längre på sakfrågor – du röstar på känslan du fick av kampanjen.

🎯 2. Framing – samma fakta, olika tolkning

Hur det funkar:

Budskap paketeras på olika sätt för att styra hur det uppfattas.

Exempel:

• “Skattelättnad” vs “slakt av välfärden”
• “Illegal alien” vs “papperslös invandrare”
• “Rädda foster” vs “Kontrollera din kropp”

Varför det funkar:

• Hjärnan älskar mentala genvägar (heuristics).
• Den version som känns rätt vinner – även om det är samma sak.

📌 Manipulation: Du tror att du fattar ett rationellt beslut – men du reagerar på hur budskapet var inramat.

🧩 3. Kognitiv överbelastning – ge dem för mycket, så tar de förenklingen

Hur det funkar:

Man matar väljarna med för mycket information, kaos, konflikter, experter som säger emot varandra...

Resultat:

Folk orkar inte analysera → de tar till mentala förenklingar:

• “Han verkar stark”
• “De ljuger nog allihopa”
• “Jag går på magkänsla”

📌 Manipulation: När du är trött i huvudet, blir du lättare att styra med känslor och slogans.

🚨 4. Fiendebilder och polarisering

Hur det funkar:

Skapa en tydlig fiende – en "de" – som hotar ditt sätt att leva.

Exempel:

• Invandrare
• Eliten
• Vänstern/högern
• Media (typ “fake news”)

Varför det funkar:

• Hjärnan är tribal. Vi söker trygghet i in-gruppen.
• Hot aktiverar amygdala → ökad benägenhet att stödja auktoritära åtgärder.

📌 Manipulation: Du slutar tänka på gemensamma lösningar och börjar rösta “mot dem” istället för “för något”.

🗳️ 5. Sociala bevis och grupptryck

Hur det funkar:

Man använder normer och identitet:

• “Alla på landet röstar på X”
• “Arbetare som du röstar på Y”
• “Rösta rätt – vara en god amerikan”

Varför det funkar:

• Vi vill tillhöra gruppen
• Vi litar mer på “folk som är som vi”

📌 Manipulation: Du kanske tror du röstar fritt – men du är starkt styrd av vilken grupp du identifierar dig med.

🧪 6. Mikroinriktning (microtargeting) & dataanalys

Hur det funkar:

Via sociala medier och datainsamling skräddarsys budskap till exakt din personlighet, oro, plats och intressen.

Exempel:

• Du gillar militärhistoria? Du får patriotisk retorik.
• Du är rädd för brott? Du får skräckhistorier om invandring.
• Du är apatisk? Du får budskap som säger “det är ingen idé att rösta”.

📌 Manipulation: Du ser bara det budskap som är mest effektivt på dig. Andra ser något helt annat.

🧠 Sammanfattning: De psykologiska vapnen i valrörelser

Teknik-Syfte-Effekt på väljaren

Emotionell priming

Aktivera känslor

Minskar rationellt tänkande

Framing

Styra tolkning

Ändrar uppfattning utan att ändra fakta

Kognitiv överbelastning

Trötta ut folk

Ökar följsamhet till förenklingar

Polarisering

Skapa "vi vs dem"

Förstärker tribalism och fiendebilder

Sociala bevis

Utnyttja grupptryck

Styr val genom identitet

Microtargeting

Skräddarsy propaganda

Förstärker bubblor, splittrar väljarkår

Donald Trumps valkampanj 2024 använde en rad psykologiska manipulationstekniker för att påverka väljarnas känslor, perception och beteenden. Här är en analys av de mest framträdande strategierna:​

🧠 1. Emotionell priming: Att väcka känslor före fakta

Trump använde starkt känslomässiga berättelser och bilder för att aktivera rädsla, ilska och hotkänslor innan han presenterade politiska budskap. Detta inkluderade att lyfta fram våldsamma brott, ofta kopplade till invandring, samt att framställa sig själv som en beskyddare av nationen. Genom att först väcka känslor minskade han väljarnas benägenhet att tänka kritiskt och ökade deras mottaglighet för hans budskap.​

🧩 2. Framing: Att styra tolkningen av information

Trump omformulerade politiska frågor för att passa hans narrativ. Exempelvis kallade han invandrare för "illegala främlingar" och beskrev dem som ett hot mot nationens säkerhet. Genom att rama in frågor på detta sätt påverkade han hur väljarna uppfattade dem, vilket styrde deras attityder och beslut.​

🔁 3. DARVO-tekniken: Förneka, attackera, vänd på rollerna

Trump använde ofta DARVO-strategin (Deny, Attack, Reverse Victim and Offender) för att hantera kritik. När han anklagades för felaktigheter förnekade han dem, attackerade sina kritiker och framställde sig själv som offret. Denna teknik förvirrade publiken och förstärkte hans image som en förföljd outsider.​Guardian

🧨 4. Skapa kaos: Att överbelasta med information

Genom att sprida en mängd motstridiga påståenden och skapa kontroverser överbelastade Trump väljarnas kognitiva förmåga. Detta ledde till att många kände sig desorienterade och sökte enkla lösningar, vilket gjorde dem mer mottagliga för hans budskap.​

📲 5. Mikroinriktning: Skräddarsydd propaganda

Trumps kampanj använde avancerad dataanalys för att rikta specifika budskap till olika väljargrupper. Genom att anpassa innehållet efter individers intressen och rädslor kunde kampanjen effektivt påverka deras åsikter och beteenden.​

🧠 Sammanfattning: Psykologisk manipulation i praktiken

Trumps kampanj 2024 kombinerade flera psykologiska tekniker för att påverka väljare:​

• Emotionell priming: Aktiverade känslor för att styra tolkning.
• Framing: Omformulerade frågor för att passa hans narrativ.
• DARVO: Hantera kritik genom att vända på rollerna.
• Informationsöverbelastning: Skapade kaos för att minska kritiskt tänkande.
• Mikroinriktning: Skräddarsydde budskap för att maximera påverkan.​

Dessa strategier syftade till att förstärka Trumps image som en stark ledare och att mobilisera hans väljarbas genom att spela på deras känslor och identitet.​

Både religiösa väljare och grupper med låg utbildning är ofta målgrupper i politiska kampanjer eftersom de kan vara mer mottagliga för känslobaserad kommunikation och identitetsretorik – inte för att de är "lättlurade", utan för att psykologin bakom deras världsbildar är tydligt strukturerad kring moral, gruppidentitet och auktoritet.

Här är hur Trumps (och liknande) kampanjer psykologiskt påverkar dessa grupper:

✝️ Religiösa väljare: Moral, trygghet och messiansk symbolik

1. Moral Frames – "Vi mot synden"

Trump talade i termer av godhet vs ondska, vilket starkt resonerar med religiös moralpsykologi:

• “Jag står för livet” (anti-abort)
• “De vill förstöra vår tro”
• “Skydda kristna värderingar”

🔁 Kognitiv koppling: Gud = ordning, Trump = ordning → Trump = Guds vilja.

2. Auktoritetstro och patriarkala strukturer

Många religiösa grupper (särskilt evangelikala kristna i USA) har en hierarkisk världsbild: Gud → ledare → folk → fienden utanför.

Trump passade in som en:

• Stark manlig ledare
• Som “står upp mot det onda”
• Och “blir förföljd för sin tro/gärning”

📌 Effekt: Även om han inte lever som en from kristen, så ses han som ett verktyg för det goda.

3. Identitetshot

Trump målade upp en värld där “de” (vänstern, migranter, muslimer, woke-kultur) vill riva ner:

• kyrkor
• traditionella könsroller
• den kristna nationen

📌 Effekt: Väljarna går i “försvarsläge” och röstar inte för välfärd eller skatter – de röstar för sin identitet och sin tro.

🎓 Grupper med låg formell utbildning: Enkelhet, känslor och lojalitet

1. Förenklade budskap ("low complexity, high emotion")

Trump använder:

• Kort språk
• Repetitioner (“Make America Great Again”, “Build the wall”)
• Känslomässiga exempel

📌 Effekt: Det kräver mindre kognitiv bearbetning, vilket passar bättre i vardagliga sammanhang utan akademisk jargong.

2. Avstånd från eliten

Grupper med låg utbildning känner ofta att:

• “Politiker lyssnar inte på oss”
• “Eliten föraktar oss”
• “Media ljuger för oss”

Trump förkroppsligade anti-elitism:

• “Jag är en outsider”
• “Fake news hatar mig, därför hatar de er också”
• “Jag pratar som folket”

📌 Effekt: Skapar identifikation trots hans miljardärstatus.

3. Konspiration och känsla av kontroll

Många med lägre utbildning saknar strukturell makt, och då kan konspirationsteorier ge en känsla av mening och kontroll.

Exempel:

• “Valet blev stulet”
• “Deep State försöker tysta oss”
• “De är ute efter honom, för han skyddar oss”

📌 Effekt: Väljarna känner att de vet något som andra inte vet, vilket ger psykologisk empowerment.

💡 Sammanfattning

GruppPsykologisk sårbarhetTrumps strategi

Religiösa väljare

Moral, auktoritet, identitet

Gud mot ondskan, skydd av kristna värden

Låg utbildning

Enklare narrativ, anti-elitism, känslor

Enkel retorik, outsider-figur, anti-media

Riktigt intressant att titta på hur samma psykologiska manipulationstekniker används i Sverige, särskilt av partier som Sverigedemokraterna (SD), men även av andra partier som anpassar sig till det nya retoriska klimatet. Här är en breakdown av hur det översätts till svensk kontext, både stilistiskt och innehållsmässigt:

1. Emotionell priming i svensk tappning

Exempel från SD:

• “Svenska pensionärer svälter – men regeringen skickar miljarder till invandrare.”
• Bilder på skjutningar, upplopp, förnedringsrån.
• Fokus på svenskarnas lidande, särskilt äldre, kvinnor och barn.

📌 Effekt: Skapar känslomässig vrede, rädsla och orättvisa, som sänker tröskeln till mer radikala åsikter.

2. Polarisering och fiendebilder

Vanliga målgrupper:

• Invandrare (muslimer, afghaner, araber)
• Vänstern, "woke", "PK-eliten"
• Public service, journalister

📌 Effekt: Bygger ett “vi mot dem”-narrativ där SD och liknande aktörer blir de enda som står upp för folket.

3. Framing: Omformulering av problem

Hur det funkar:

• “Mångkultur” = samhällsförfall
• “Klimatpolitik” = globalistiskt svek mot arbetare
• “Feminism” = hot mot traditionella värden
• “Trygghet” = mer polis, färre invandrare

📌 Effekt: Väljarna börjar koppla invanda ord till SD:s version av verkligheten – även om de tidigare betydde något annat.

4. Anti-elitism och folkets röst

Retorik:

• “Svensson i förorten har tappat allt”
• “Ingen lyssnar på oss – bara på experter och journalister”
• “Vanligt folk är förbisedda”

📌 Effekt: Folk med låg tillit till institutioner får en känsla av att bli hörda – ofta för första gången.

5. Religion och tradition som identitet (även sekulärt)

Även om Sverige är sekulärt, används ändå "kristna värderingar" och “svensk tradition” som emotionella verktyg:

• “Julen är hotad”
• “Man får inte längre vara stolt över sitt land”
• “Vi har tappat vår kultur”

📌 Effekt: Kopplar nationell identitet till rädsla för förlust, vilket skapar en psykologisk grund för protektionism.

🎓 6. Låg utbildning och informationsskepsis

SD har starkast stöd bland väljare med låg formell utbildning, särskilt bland män i arbetaryrken eller på landsbygden.

Psykologiska triggers:

• Enkel retorik: “Säg som det är!”
• Skepsis mot akademiker, experter, myndigheter
• Lokalt fokus: “Vad händer i din kommun?”

📌 Effekt: Budskapet upplevs som mer autentiskt och relevant än det som kommer från “Stockholm” eller “kultureliten”.

Exempel på påverkan i valrörelser (2018, 2022):

TeknikExempel från SverigePartier

Emotionell priming

“Svenska barn går hungriga”

SD, KD

Polarisering

“PK-eliten har förstört Sverige”

SD

Framing

“Volymproblem” (om invandring)

M, SD

Anti-elitism

“De ljuger för oss”

SD, Nyans

Identitet

“Skydda svenska värderingar”

SD, KD

Enkelhet

“Vi måste återta kontrollen”

SD, M

Sociala medier fungerar som en megafon och förstärkare för psykologisk manipulation, särskilt i politiska kampanjer. Det är inte bara vad som sägs – utan hur, var och av vem det sprids som gör sociala medier till ett kraftfullt verktyg.

Här är hur sociala medier förstärker de psykologiska effekterna vi pratat om, särskilt i svensk kontext:

🔁 1. Algoritmisk förstärkning av känslor

Sociala medieplattformar (som Facebook, TikTok, X och YouTube) belönar reaktioner – inte sanning.

📌 Det som får flest klick, likes, shares = ofta:

• Ilska
• Rädsla
• Hat
• Identitetshot

🧠 Psykologisk effekt: Dessa känslor aktiverar "reptilhjärnan" – vilket gör oss mindre källkritiska och mer benägna att agera impulsivt (t.ex. dela inlägg, kommentera aggressivt eller rösta emotionellt).

🔮 2. Ekkokammare ("echo chambers")

Sociala medier visar dig mer av det du redan gillar eller håller med om. Det leder till:

• Polarisering: Väljare exponeras bara för sin egen sida.
• Radikalisering: Milda åsikter kan förstärkas till extrema.
• Vi-mot-dem-tänk: Andra sidan ses som "onda" eller "farliga".

🧠 Effekt: Skapar ett filterbubbeluniversum där vissa väljare upplever sin världsbild som den enda möjliga.

🪄 3. Meme-retorik och förenklade budskap

Memes, korta videoklipp, reels eller bilder:

• Förpackar komplex politik i humor, ilska eller nostalgi
• Är extremt delningsvänliga
• Används ofta för att förlöjliga motståndare eller romantisera “den gamla goda tiden”

📌 SD och alternativhögern i Sverige har varit skickliga på detta – ofta sarkastiskt, ironiskt, folkligt.

🥷 4. Anonyma konton & desinformation

Många “vanliga användare” som sprider SD-vänlig eller högerpopulistisk propaganda är:

• Anonyma
• Automatiserade konton (bots)
• Samordnade nätverk

🧠 Effekt: Skapar illusionen av att "många tycker så här" → social bevisning (social proof).

📍 5. Mikroinriktad reklam & dataanvändning

Partier och lobbygrupper (inkl. SD) använder:

• Facebook Ads Manager
• Psykologiska profiler från användardata
• Lokal targeting baserat på postnummer, kön, intressen, m.m.

🎯 Exempel: En 55-årig lastbilschaufför i Skellefteå ser en helt annan annons än en 23-årig student i Malmö.

🧠 Effekt: Budskapet känns personligt, äkta och relevant – även om det är selektivt eller vilseledande.

📱 6. Livesändningar & direktkontakt

Politiker (som Jimmie Åkesson) livesänder från Facebook, TikTok eller YouTube, och:

• Tar frågor direkt från följare
• Pratar i “vanligt språk”
• Bypassar traditionell media

🧠 Effekt: Skapar en känsla av närhet och äkthet – “han pratar direkt med mig”.

🧠 Sammanfattning: Vad gör sociala medier med väljarens psyke?

MekanismEffekt på väljaren

Algoritmer

Prioriterar känslor > fakta

Ekkokammare

Skapar världsbild utan motstånd

Memes & kortformat

Förenklar komplexa budskap

Anonyma nätverk

Skapar illusion av folkopinion

Mikroinriktning

Personlig manipulation

Direktkommunikation

Ökar förtroende och lojalitet

Här är några exempel på Sverigedemokraternas kampanjvideor som illustrerar hur partiet använder sociala medier för att förstärka sina budskap:​

🎥 1. "Mitt Europa bygger murar" – EU-valfilm 2024

I denna video framställs EU som ett hot mot Sveriges säkerhet, med fokus på invandringskaos, gängkriminalitet och islamism. Budskapet är tydligt: SD vill "bygga murar" för att skydda Sverige. ​YouTube

🎥 2. "Sverige ska bli bra igen" – Valfilm 2022

Denna film kritiserar andra partier för att ha skapat problem i Sverige och framställer SD som lösningen. Videon använder känslomässiga bilder och musik för att förstärka budskapet. YouTube​

🎥 3. "Sverigedemokraternas valfilm 2010"

En kontroversiell video som visar en svensk pensionär som blir omsprungen av kvinnor i burka med barnvagnar, vilket symboliserar att invandrare prioriteras framför svenskar. Videon väckte stor uppmärksamhet och blev viral efter att TV4 vägrade sända den. YouTube​

Dessa videor är exempel på hur SD använder sociala medier för att sprida sitt budskap och påverka väljare genom känslomässiga och polariserande budskap. Genom att använda plattformar som YouTube når de ut till en bred publik och förstärker sina politiska budskap.​

Exempel på hur en valfilm som SD avsåga skulle påverka specifika väljargrupper?

SD:s valfilm från 2010 är ett klassiskt exempel på emotionell manipulation, kulturell polarisering och visuellt berättande med stark symbolik. Den blev extremt omdiskuterad – både i Sverige och internationellt – och är fortfarande en viktig del av hur SD formade sitt retoriska DNA.

Här kommer en analys av filmen, punkt för punkt:

🎬 Sammanfattning av filmen:

• En svensk pensionär går långsamt genom en korridor mot en skylt som säger “välfärd”.
• Bakom henne kommer ett gäng kvinnor i burka med barnvagnar som springer förbi henne.
• En voice-over säger att det handlar om hur våra skattepengar används – till invandring istället för till svenska pensionärer.
• Slutar med SD:s logga och slogan: “Dags att tänka på framtiden. Rösta på Sverigedemokraterna.”

Psykologiska manipulationstekniker:

1. Emotionell priming (rädsla och orättvisa)

• Filmen spelar på äldre svenskars oro för att glömmas bort, särskilt inom vård och omsorg.
• De invandrade kvinnorna framställs som snabba, aggressiva och hotfulla – trots att de bara har barnvagnar.

2. Visuell framing

• Pensionären = “den riktiga svensken”
• Kvinnorna i burka = “de andra”, som tar över
• Symboliskt race om välfärd = nollsummespel: om de vinner, förlorar vi.

3. Polarisering

• Bygger en vi-mot-dem-berättelse: svenskar vs muslimer, gamla vs nya, förlorare vs vinnare.

4. Kulturell kodning

• Burka = religiös symbol → används här som hot mot svensk kultur.
• SD valde medvetet ett plagg som väcker reaktioner, även hos sekulära väljare.

🔥 Kontrovers och effekt

• TV4 vägrade sända filmen, vilket SD använde som bevis på att “eliten tystar sanningen”.
• Filmen spreds istället massivt på YouTube och sociala medier, där den snabbt gick viral.
• Fick enorm uppmärksamhet – både från väljare som kände igen sig och från kritiker som såg det som rasistisk propaganda.

📈 Resultat i valet 2010:

• SD kom in i riksdagen för första gången med 5,7 %.
• Filmen anses ha varit avgörande för att mobilisera väljare i låginkomstområden och på landsbygden.

🧩 Samband med nutid

Många av SD:s senare filmer (som 2022 och 2024) bygger på samma struktur:

• Vi lider – de får allt
• Välfärd försvinner – invandringen ökar
• Ingen vågar prata om det – förutom vi

Detta är bara en sammanfattning hur samma tekiker använs i olika länder för i sort sett samma syfte. ATT PÅVERKA VÄLJARNA.